Jennies berättelse; Behandlingen är överrumplande enkel. Vi kläppar med fingerspetsarna på olika punkter runtom på kroppen. Samtidigt guidas jag att tänka mig in i en specifik situation som jag upplever som problematisk. Med slutna ögon går jag in i känslan för att sedan lokalisera var i kroppen som den sitter. Mitt obehag har samlat sig i mellangärdet, precis där revbenen slutar. När jag lokaliserat var känslan sitter omvandlar jag den för min inre syn till en bild. Min bild är ett gigantiskt lock som läggs över mig och min sambo. Det stora wok-locket stänger oss inne (negativt) och skyddar oss mot insyn (positivt). Den negativa delen att vi stängs inne handlar om skuld gentemot min förra partner. Locket stänger in mig och min sambo för att min förra partner inte skall behöva se oss, bli sårad och ledsen. Det positiva i situationen är att jag ibland vill skydda mig och min sambo för insyn. Dessvärre känns det som locket oftast kväver mig och min sambos relation. Jag vågar aldrig riktigt leva i den. Genom att kläppa på vissa punkter enligt ett visst mönster guidar Anne mig. Stundvis uppmanas jag att se min inre bild av känslan. Vartefter förändras bilden och även min känsla. Jag uppmanas att börja uppleva skulden gentemot min expartner. I omgångar kloppar jag själv på olika punkter varefter vi stämmer av hur stark känslan av skuld är inom mig. För att börjat på max (10) är jag inom en behandling nere på tre.